Så händer det igen....
Varför lär man sig aldrig att läsa tecknen tidigt utan man gör det alltid försent när man står där och ser dum ut.
Kan inte säga varför det kändes bra nu men det var något som inte funnits förut..
En känsla av trygghet och ärlighet man kunde bara vara sig själv, vara utan att behöva säga något utan bara finnas där. Fast man borde kanske redan där ha förståt att det skulle komma ett bakslag för det gör ju det jämt. Det är ju tur att man inte får några märken av alla smällar man fått tagit för då skulle man nog inte vara en vacker syn som man skulle vara det nu...
Vad var det som hände det kommer jag aldrig att få svar på utan jag kommer bara ha mina frågor men inga svar att få.
Tycker inte om känslan av tomhet som man har och allt som snurrar i huvudet när man inte ens kan få en rak förklaring av vad som hände...Var är respekten för varandra är man inte värd en ärlig förklaring???
Det är bara att acceptera att man aldrig kommer få någon såda.....
Trodde ett kort tag att det här var något bra att det kanske hade vänt men nej...Jag kommer sakna när man ligger i soffan framför tvn och dum tittat på något skit på burken, kommer sakna att krypa ner i sängen och du är där eller när klockan ringer tidigt och du ska upp och ser allmänt förvirrad ut..
Men med min tur så borde jag redan ha vetat att det skulle bli så här..
Tänk att man aldrig lär sig, men jag ska erkänna samtidigt är jag väldigt glad att jag träffade dig men ledsen över att det blev dom det blev....
Kan inte säga varför det kändes bra nu men det var något som inte funnits förut..
En känsla av trygghet och ärlighet man kunde bara vara sig själv, vara utan att behöva säga något utan bara finnas där. Fast man borde kanske redan där ha förståt att det skulle komma ett bakslag för det gör ju det jämt. Det är ju tur att man inte får några märken av alla smällar man fått tagit för då skulle man nog inte vara en vacker syn som man skulle vara det nu...
Vad var det som hände det kommer jag aldrig att få svar på utan jag kommer bara ha mina frågor men inga svar att få.
Tycker inte om känslan av tomhet som man har och allt som snurrar i huvudet när man inte ens kan få en rak förklaring av vad som hände...Var är respekten för varandra är man inte värd en ärlig förklaring???
Det är bara att acceptera att man aldrig kommer få någon såda.....
Trodde ett kort tag att det här var något bra att det kanske hade vänt men nej...Jag kommer sakna när man ligger i soffan framför tvn och dum tittat på något skit på burken, kommer sakna att krypa ner i sängen och du är där eller när klockan ringer tidigt och du ska upp och ser allmänt förvirrad ut..
Men med min tur så borde jag redan ha vetat att det skulle bli så här..
Tänk att man aldrig lär sig, men jag ska erkänna samtidigt är jag väldigt glad att jag träffade dig men ledsen över att det blev dom det blev....
